Skonerten Balder avseglade den 10 Oktober 1928 från Kiel. Fartyget var lastat med koks och seglade mot destinationsorten Mäntyluoto i Finland. I södra Ålands skärgård rådde full höststorm då man kl. 03.30 söderifrån närmade sig Flöttjan och Lågskärs fyrar. Då sikten var i stort sett obefintlig när man siktade den första fyren tog man kurs mot ljuset, som man trodde var Flöttjans fyr. Plötsligt stannade Balder av en kraftig grundstötning, ombord tycktes uppfattningen vara att de stött på ett drivande vrak. Så var dock inte fallet, de hade ränt upp på en grynna vid Flöttjans fyr. Ödet var att fyren slocknat i stormen vilket gjorde att ljuset de såg var i själva verket Lågskärs fyr någon sjömil norr om Flöttjan! Fem minuter efter grundstötningen kastades skeppet av grynnan och började driva, strax därefter kantrade det, tog in stora mängder vatten och började sjunka.

Hela förloppet var över på mindre än 15 minuter. De skeppsbrutna utkämpade nu en lång kamp för överlevnad. I elva timmar drev de i full storm, livbåten vattenfylldes ett flertal tillfällen, men de lyckades med hjälp av sina sydvästhattar hålla båten flytande. De strandade slutligen på Eckerö, Åland, där man räddades av befolkningen. Tre av de fyra omkomna bärgades under de efterkommande dagarna. Då Balder är en gravplats för de omkomna skall vi visa vördnad och respekt vid dykningar på vraket. Fartyget byggdes 1922 i Lemland på Åland. Hon var 45 meter lång och 11 meter bred, och var vid förlisningen endast sex år gammal.